Hjärtinfarkt och medelhavsdieten

Jag brinner för att alla ska kunna leva en livsstil som är så rimlig och hälsosam som är möjligt för just dig. Det jag ska skriva om nu är en av anledningarna till att jag startade den här bloggen från början, eftersom jag hade önskat att alla som har fått en hjärtinfarkt skulle få den här informationen. Men nu får jag göra mitt bästa för att sprida den till så många som möjligt istället!
Medelhavsdieten är en typ av kosthållning som är vanlig runt medelhavet. Den är rik på grönsaker, frukt och bönor. Den är också rik på fleromättade fetter, dvs fetter som finns i tex olivolja och fet fisk. Det som inte ingår är tex processade livsmedel.
För många år sedan nu reagerade vissa forskare på att hjärt- och kärlsjukdomar var mycket mindre förekommande inom vissa områden (du som läste mitt inlägg om De blå zonerna känner nog igen dig). Man ville veta om det kunde ha med kosten att göra. Man samlade ihop en grupp människor som fått sin första hjärtinfarkt och de lottades till två grupper. Ena gruppen (303 patienter) fick fortsätta leva som vanligt, och den andra gruppen (302 patienter) fick hjälp att lägga om kosten till en medelhavskost. Efter 27 månader hade detta hänt: 33 patienter i kontrollgruppen hade fått en ny hjärtinfarkt, samtidigt som bara 8 patienter av de som lagt om sin kost fått en ny hjärtinfarkt.
Därefter har flera studier visat att den här typen av kost minskar risken för hjärtinfarkt både hos de som har haft en hjärtinfarkt men även för helt friska individer. Även om det som vanligt är väldigt svårt att bevisa något när det handlar om forskning kring kost så tror man att det finns ett samband.
Då kan man ju tro att alla som får en hjärtinfarkt i Sverige får den här informationen? Det är ju faktiskt fler än 20 000 individer varje år. Tyvärr inte, i praktiken är det inte alla som får det, och framförallt kan det ju ta tid att lägga om en kost man har haft hela livet. Att tex få chans att träffa en dietist regelbundet under en längre tid kan vara till hjälp för att klara av det. Just efter man blivit sjuk kanske är då man är som mest motiverad att förändra saker.


Har du fått en hjärtinfarkt och fick du i så fall hjälp att förändra dina riskfaktorer?

Hälsa – svartvitt eller en glidande skala?

Inom västerländsk medicin finns det en tendens att tycka om struktur och definiera vad som är sjukt eller friskt, se till exempel mitt inlägg om ”Är du frisk enligt dig eller din doktor?”. Många kan tycka det känns som ett väldigt svartvitt sätt att tänka, men vad man kanske glömmer då är att det finns en poäng bakom. För att kunna forska på sjukdomar och behandlingar måste vi kunna definera vad vi menar när vi använder oss av vissa ord. Om du och jag gör varsin studie på patienter med depression men har helt olika definitioner av vad depression är kan vi inte jämföra våra resultat med varandra. Hela den moderna medicinens fantastiska framsteg de senaste 100 åren hade inte varit möjliga utan det här sättet att arbeta på.

Som med de flesta saker finns det ju också en baksida av myntet. De som inte mår bra, men inte tillräckligt dåligt för att uppfylla kriterierna för någon diagnos kan ibland hamna mellan stolarna. Och även för de som uppfyller kriterierna kan det finnas stor spridning mellan patienterna. Man har då försökt nyansera bilden.

Ett exempel på detta är diabetes typ 2, eller åldersdiabetes. Först enades man om hur den skulle definieras. Sen insåg man att det fanns patienter som inte uppfyllde kriterierna för diabetes typ 2 men som ändå hade en nedsatt glukostolerans. Då började man prata med ”pre-diabetes”, eftersom man ville hitta dessa patienter och hjälpa dem att slippa utveckla diabetes i framtiden.

Inom österländsk medicin pratar man mer om obalanser, man vill hitta och åtgärda dem innan de blir en manifest sjukdom. Där är detta synsättet redan etablerat och hälsa ses mer som en gråskala än något svart-vitt.

Vad säger du? Är du sjuk eller frisk eller rentav någonstans mittemellan?

Är du frisk enligt dig eller din doktor?

Idag tänkte jag ta upp en fråga som skapar mycket frustration hos både de som söker sjukvård, men också de som sitter vid andra änden av bordet, det vill säga sjukvårdspersonalen. Jag har berört det lite i ett tidigare inlägg: ”Vad är hälsa?”, och den frågan är: är du frisk enligt dig eller din doktor?

När man söker sjukvård söker man oftast inte med en diagnos utan ett symtom. Det vill säga man söker inte med lunginflammation utan med hosta och feber. Doktorer är väldigt starkt drillade i att ställa frågor kring symtom, ställa en diagnos och sen sätta in rätt behandling. I det här fallet lunginflammation, där rätt behandling är antibiotika. Så långt så bra, det tror jag de flesta kan hålla med om.

Problemet är när det inte är så enkelt. Ett klassiskt exempel är trötthet, en otroligt vanlig orsak till att man söker sin vårdcentral. I många fall finner man ingen fysiologisk orsak till tröttheten. Man letar högt och lågt men alla labbprover är normala och alla undersökningar likaså. Doktorn kanske då säger: ”jag finner ingen fysiologisk orsak till din trötthet”. Betyder det att patienten är frisk? Många upplever en stor frustration i detta, åt båda håll. Svar som: ”ja men varför är jag då så trött?” är vanliga. Men tyvärr kan vi inte alltid förklara patientens symtom eller sätta in en behandling. Enligt din journal är du ”frisk” men du känner dig sjuk. En del känner sig misstrodda, som att symtomen är påhittade. Men så är det ju inte. Det finns bara ingen fysiologisk orsak som vi kan upptäcka med de undersökningar som finns tillgängliga idag.

Vissa sjukdomar har vi inte heller upptäckt än. Diagnosen utmattningssyndrom accepterades så sent som 2005 av socialstyrelsen. Betyder det att ingen drabbades innan dess? Givetvis inte, bara för att vi inte har en diagnos att ställa betyder det inte att den inte finns.

Har du upplevt att du inte mår bra men att du inte har fått gehör av din doktor?

Vad är hälsa?

Vad är hälsa? Ser han ut att tänka!

Hälsa är ett intressant begrepp. Jag kommer aldrig att sluta förvånas över hur olika vi människor ser på det.

Detta är ett samtal jag har haft fler gånger än jag kan räkna med en patient som söker för till exempel ont i bröstet:

-Så du har ont i bröstet?

– Ja

-Är du frisk annars?

-Ja

-Ingen diabetes?

-Jodå

-Högt blodtryck?

-Nej

-Men du tar blodtrycksmediciner?

-Ja det är ju därför blodtrycket är så bra!

Osv…

Enligt WHO är definitionen av hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Hur många av oss kan känna sig så jämt? Vaknar du upp varje dag pigg och utvilad och känner dig helt i balans både psykiskt, fysiskt och socialt? Det tror jag faktiskt inte alla gör.

Det intressanta är att vår fysiska hälsa och vår upplevda hälsa är två helt olika saker. Men det är lätt att gå i fällan att de här två sakerna hänger ihop, vilket de inte alls behöver göra. Paradoxalt nog kan människor med allvarliga sjukdomstillstånd uppleva sig väldigt friska och andra med till synes banala besvär kan uppleva sig väldigt sjuka.

Vad säger du? Är du en hälsosam person eller har du bara hälsan i behåll? Eller är det rent av samma sak?

Hemligheten bakom min logga – hur du börjar ett hälsosammare liv

Ett exempel på hur det kan se ut

Med risk för att låta lite konspiratorisk ska jag berätta om hemligheten bakom symbolen för den här bloggen. Du kanske bara trodde det var en fin liten blå figur? Kanske symboliserade den små blå köksluckor? Mycket bra gissat! Men sanningen är att den symboliserar något helt annat.

Om man bestämmer sig för att ta första steget mot ett hälsosammare liv kan det kännas väldigt övermäktigt. För var ska man börja, och hur ska man gå tillväga? Det kan kännas så svårt att man inte ens börjar, eller tappar motivationen när man bara ser allt som gick mindre bra. Då kan den här figuren vara till hjälp!

Varje del symboliserar ett område att jobba med. Jag brukar använda

  • Kost
  • Motion
  • Sömn
  • Sjukdomar/mediciner
  • Alkohol
  • Tobak

Här kan man såklart välja och vraka och anpassa efter sin egen situation. Om du inte röker och inte vill ha med den delen kan du istället byta ut den mot något som passar dig bättre. Kanske vantrivs du på jobbet och det suger energi och stör din sömn? Då kan du skriva ”jobb” på en av rutorna istället. Eller så behåller du rökning och ger dig själv en klapp på axeln, du bestämmer!

Tanken med denna övningen är att visa hur många områden du faktiskt redan är sjukt grym på! Den ger dig också en överblick och gör det lättare att prioritera.

Andra steget är att skriva en eller ett par punkter under varje rubrik. Du behöver inte skriva under alla, och du kan skriva så mycket eller lite du vill. Sen tar du ett steg tillbaka och funderar lite. Var ska du börja? Du kan börja med en punkt eller en hel rubrik. Du kan börja med flera saker samtidigt om du vill, men jag skulle råda dig att inte ta för många på en gång.

En del väljer att börja med det lättaste, för att snabbt bocka av och bygga upp självförtroendet. Andra väljer att börja med det som skulle ge mest positiv förändring. Oavsett vad du väljer så kan denna figuren hjälpa dig att fokusera på en sak i taget. Du kanske ”borde börja träna” eller vad du nu borde. Men nu får det vänta, eftersom du väljer att fokusera på sömnen först, och då får träningen vänta till senare.

Vad skulle du sätta för rubriker och vad skulle du börja med?

De blå zonerna

Eftersom jag döpte min blogg till ”Mitt Blåa Kök” efter uttrycket ”De blå zonerna” kändes det inte mer än rätt att börja prata om det!

De blå zonerna är ett uttryck som först myntades om området Nuoro på Sardinien. Där fanns ovanligt många 100-åringar, och forskare började intressera sig för varför människor blev extra gamla just här. Men inte bara det, de var också förvånansvärt friska högt upp i åldrarna!

Sedan dess har man idetifierat ytterliggare 4 platser som brukar räknas till de blå zonerna: ön Okinawa i Japan, Nicoyohalvön i Costa Rica, Ikaria i Grekland och sjundedagsadventisterna i Kalifornien. Det forskare har kommit fram till är 9 faktorer som verkar bidra till ett längre och friskare liv:

  1. Rörelse, men snarare måttlig vardagsmotion och att ständigt vara i rörelse än intensiv träning
  2. Kosten baseras på växter och är väldigt varierad. En del äter kött och fisk men små mängder och inte varje dag
  3. Man äter sig lagom mätt och frossar inte
  4. Måttlig eller ingen alkoholkonsumtion
  5. Ingen stress
  6. Familjen är viktig
  7. Man känner att man bidrar till samhället
  8. Andlighet eller religion
  9. Man känner att man har ett syfte i livet, många jobbar högt upp i åldrarna men kanske mindre eller med andra saker än man gjorde som ung

Vad säger du? Vilka av dessa punkterna känner du igen dig i och vilka skulle du vilja ha mer av?

Välkommen till Mitt Blåa Kök!

Namnet Mitt Blåa Kök anspelar på begreppet ”De blå zonerna”, områden runt om i världen där människor lever ovanligt länge och är ovanligt friska långt upp i åldrarna. För visst vill vi väl alla vara friska och få leva så länge som möjligt?

Som Hippokrates sa redan för 2400 år sedan: ”låt maten vara din medicin, och medicinen din mat”. Jag tror han hade lika rätt då som nu, en av de bästa ställena att bygga din hälsa på är hemma i ditt eget kök. Och nu bjuder jag in dig till Mitt Blåa Kök!