Vad är antioxidanter?

Vem skulle inte vilja smaka på det här?

Har du hört ordet antioxidanter? Men vad är det egentligen? Och varför ska vi äta det?

Frukt och grönt brukar vara det allra första man nämner när man pratar om mat som innehåller antioxidanter, och något av det som innehåller allra mest antioxidanter är bär. Men även i mörk choklad, grönt te och rödvin hittar man antioxidanter.

För att förstå vad antioxidanter är bra för måste vi först prata lite om oxidativ stress. När vi andas in syre kommer syremolekylerna inte bara syresätta kroppen, utan de kommer tyvärr också bilda något som heter reaktiva syreradikaler. Detta är ämnen som kan skada kroppens celler. Då använder sig kroppen av antioxidanter för att neutralisera dessa syreradikaler. Det är därför de kallas för anti-oxidanter (det betyder ungefär mot syre). Flera olika vitaminer fungerar till exempel som antioxidanter.

Det finns många olika antioxidanter, och det är därför man brukar prata om att ”äta regnbågen”. Med det menar man att frukt och grönsaker som har olika färger har olika typer av antioxidanter i sig och ju fler olika sorters färger du äter desto fler olika typer av vitaminer och antioxidanter äter du. Så en färgrann sallad är perfekt! Kanske vill du pröva mitt recept på grönkålssallad?

Brukar du sträva efter att ”äta regnbågen”?

Myten om vardagsmotionen och de 10 000 stegen

Vi har alla hört det: de 10 000 stegen vi ska sträva efter att nå varje dag. Gå av bussen en station tidigare, ta trapporna istället för hissen och skicka dina utskrifter till skrivaren längst bort på kontoret istället för den som är närmast. Jag ska nu problematisera detta.

Varför då, tänker kanske du. Varför kan vi inte bara enas om att det är bra att röra sig och att röra sig lite är bättre än att inte röra sig alls? Javisst, men varifrån kommer egentligen detta med 10 000 steg? Är det då grundat på forskning eller beprövad erfarenhet? Nej, faktum är att det från början hittades på av en japan som sålde stegräknare. Och vilken genialisk idé sen! Han började sälja stegräknare som aldrig förr, 10 000 var liksom en rund och behändig siffra att komma ihåg.

Men är det då så att din hälsa kommer förbättras dramatisk om du går 10 001 steg istället för 9999? Tyvärr inte… Idag tror vi mer på att ha en aktiv vardag än att gå ett visst antal steg. Dessutom vet vi att det är viktigt att också få upp pulsen ett par gånger i veckan.

Med det sagt kan det absolut finnas fördelar! För de som är väldigt stillasittande kan det kännas helt ouppnåeligt att ens få upp pulsen. Då kan små delmål som är lätta att mäta med en stegräknare vara lättare. Och lite rörelse är bättre än ingen rörelse alls! För den tävlingsinriktade kan stegräknare och pulsklockor motivera en att röra på sig.

Vad är då problemet? Varför skriver jag ens ett blogginlägg om detta? Jo för att tips som ”ta trappan istället för hissen” ofta kommer upp när man pratar om viktnedgång, och det är här jag ofta upplever en förvirring. Många tänker: ”ja men jag har ju rört mig så mycket idag, tagit trapporna både hemma och på jobbet!” och det slutar med att de tar sig en extra kanelbulle till fikat. Detta kan inte sällan resultera i en viktuppgång! Sanningen är att lite rörelse är bättre än ingen rörelse, men för att få några effekter på vikten krävs det nästan alltid mer än så. Studier har visat att det är mer effektivt att lägga om kosten i första hand, snarare än att börja motionera först.

Vad säger du? Strävar du efter att nå 10 000 steg/dag?

A, B, C – du är mina tankar

Varför börjar jag dagen med en gammal dänga av Anna Book? Ska jag nu påstå att sjungande förlänger livet? Kanske det, om du blir glad av att sjunga! Men det är inte vad detta blogginlägget ska handla om. Utan något jag har tänkt mycket på: om A ger B, ger B A? Och var passar C in i bilden? Låt mig förklara!

Ibland märker jag att det lätt blir förvirring om det här med orsak och verkan. För att ta ett exempel: för ett par år sedan läste jag i läkartidningen att patienter som genomgått en gastric bypass operation (magsäcksoperation) hade lägre förekomst av hudcancer. Det är lätt att dra slutsatsen att om du gör en gastric bypass operation minskar du risken för hudcancer.

A -> B

Men det låter ju konstigt, hur skulle det gå till egentligen? Eller är det kanske tvärtom? Personer som får hudcancer kanske har svårare att gå upp i vikt?

B -> A

Det vi ofta glömmer bort att tänka på är att det kan finnas ett C med i bilden! Med det menar jag en okänd faktor som påverkar både A och B.

A <- C -> B

Bara för att det verkar vanligare att A och B förekommer samtidigt så betyder det inte nödvändigtvis att de påverkar varandra. Det vill säga det betyder inte att har du drabbats av hudcancer kan du inte gå upp i vikt. Eller att om du är överviktig kan du inte få hudcancer. Detta verkar ju logiskt, men ändå ser man ofta den här typen av argument när det handlar om hälsa.

Vad säger du? Har du stött på detta fenomenet någon gång?

Grönkålssallad

Med tanke på förra inlägget om medelhavskost så tänkte jag bjuda på bloggens första recept, nämligen en grönkålssallad!

När jag var liten skydde jag grönkål som pesten. Eller var det peston? Hur som helst! Min vändpunkt kom när jag fick det här tipset: hacka grönkålen i mindre bitar, massera den tillsammans med citronsaft tills den mjuknar och låt stå i minst en kvart. Genialiskt! På något sätt gör citronsaften grönkålen mjukare och mer som vanlig sallad. Sen går den att variera i all oändlighet.

Ibland har jag valnötter och apelsin i. Ibland granatäpplekärnor och fetaost. Men den som jag nog tycker allra bäst om är den här. Med denna salladen har jag vunnit över även den mest inbitne grönsaks-skeptiker. Tricket är att hacka ganska smått så man slipper tugga på ett stort grönkålsblad i all evighet.

  • Ca 200 g grönkål
  • Saften från en 1/2 citron
  • 1 liten rödlök
  • 1 äpple
  • 1 stjälk selleri
  • 1 kryddmått salt
  • 1 matsked olivolja

Skölj grönkålen och riv av bladen från den tjocka nerven i mitten. Hacka dem i små bitar. Eller så gör du som jag brukar göra och bara köper grönkål i påse som redan är sköljd och hackad i bitar. Då öppnar du bara påsen och häller ner den i en skål. Välj själv! Häll på citronsaft, salt och olivolja och massera väl med händerna. Man kan också banka på den med en mortel eller en sked. Har du barn är detta ett ypperligt tillfälle för dem att ”hjälpa till”. Det kan liksom inte bli fel!

Under tiden kan du finhacka rödlök, äpple och selleri och hälla ner i skålen. Rör runt och ät!

Vad tycker du? Lät det gott eller skyr du också grönkål som peston?

Hjärtinfarkt och medelhavsdieten

Jag brinner för att alla ska kunna leva en livsstil som är så rimlig och hälsosam som är möjligt för just dig. Det jag ska skriva om nu är en av anledningarna till att jag startade den här bloggen från början, eftersom jag hade önskat att alla som har fått en hjärtinfarkt skulle få den här informationen. Men nu får jag göra mitt bästa för att sprida den till så många som möjligt istället!
Medelhavsdieten är en typ av kosthållning som är vanlig runt medelhavet. Den är rik på grönsaker, frukt och bönor. Den är också rik på fleromättade fetter, dvs fetter som finns i tex olivolja och fet fisk. Det som inte ingår är tex processade livsmedel.
För många år sedan nu reagerade vissa forskare på att hjärt- och kärlsjukdomar var mycket mindre förekommande inom vissa områden (du som läste mitt inlägg om De blå zonerna känner nog igen dig). Man ville veta om det kunde ha med kosten att göra. Man samlade ihop en grupp människor som fått sin första hjärtinfarkt och de lottades till två grupper. Ena gruppen (303 patienter) fick fortsätta leva som vanligt, och den andra gruppen (302 patienter) fick hjälp att lägga om kosten till en medelhavskost. Efter 27 månader hade detta hänt: 33 patienter i kontrollgruppen hade fått en ny hjärtinfarkt, samtidigt som bara 8 patienter av de som lagt om sin kost fått en ny hjärtinfarkt.
Därefter har flera studier visat att den här typen av kost minskar risken för hjärtinfarkt både hos de som har haft en hjärtinfarkt men även för helt friska individer. Även om det som vanligt är väldigt svårt att bevisa något när det handlar om forskning kring kost så tror man att det finns ett samband.
Då kan man ju tro att alla som får en hjärtinfarkt i Sverige får den här informationen? Det är ju faktiskt fler än 20 000 individer varje år. Tyvärr inte, i praktiken är det inte alla som får det, och framförallt kan det ju ta tid att lägga om en kost man har haft hela livet. Att tex få chans att träffa en dietist regelbundet under en längre tid kan vara till hjälp för att klara av det. Just efter man blivit sjuk kanske är då man är som mest motiverad att förändra saker.


Har du fått en hjärtinfarkt och fick du i så fall hjälp att förändra dina riskfaktorer?

Hälsa – svartvitt eller en glidande skala?

Inom västerländsk medicin finns det en tendens att tycka om struktur och definiera vad som är sjukt eller friskt, se till exempel mitt inlägg om ”Är du frisk enligt dig eller din doktor?”. Många kan tycka det känns som ett väldigt svartvitt sätt att tänka, men vad man kanske glömmer då är att det finns en poäng bakom. För att kunna forska på sjukdomar och behandlingar måste vi kunna definera vad vi menar när vi använder oss av vissa ord. Om du och jag gör varsin studie på patienter med depression men har helt olika definitioner av vad depression är kan vi inte jämföra våra resultat med varandra. Hela den moderna medicinens fantastiska framsteg de senaste 100 åren hade inte varit möjliga utan det här sättet att arbeta på.

Som med de flesta saker finns det ju också en baksida av myntet. De som inte mår bra, men inte tillräckligt dåligt för att uppfylla kriterierna för någon diagnos kan ibland hamna mellan stolarna. Och även för de som uppfyller kriterierna kan det finnas stor spridning mellan patienterna. Man har då försökt nyansera bilden.

Ett exempel på detta är diabetes typ 2, eller åldersdiabetes. Först enades man om hur den skulle definieras. Sen insåg man att det fanns patienter som inte uppfyllde kriterierna för diabetes typ 2 men som ändå hade en nedsatt glukostolerans. Då började man prata med ”pre-diabetes”, eftersom man ville hitta dessa patienter och hjälpa dem att slippa utveckla diabetes i framtiden.

Inom österländsk medicin pratar man mer om obalanser, man vill hitta och åtgärda dem innan de blir en manifest sjukdom. Där är detta synsättet redan etablerat och hälsa ses mer som en gråskala än något svart-vitt.

Vad säger du? Är du sjuk eller frisk eller rentav någonstans mittemellan?

Är du frisk enligt dig eller din doktor?

Idag tänkte jag ta upp en fråga som skapar mycket frustration hos både de som söker sjukvård, men också de som sitter vid andra änden av bordet, det vill säga sjukvårdspersonalen. Jag har berört det lite i ett tidigare inlägg: ”Vad är hälsa?”, och den frågan är: är du frisk enligt dig eller din doktor?

När man söker sjukvård söker man oftast inte med en diagnos utan ett symtom. Det vill säga man söker inte med lunginflammation utan med hosta och feber. Doktorer är väldigt starkt drillade i att ställa frågor kring symtom, ställa en diagnos och sen sätta in rätt behandling. I det här fallet lunginflammation, där rätt behandling är antibiotika. Så långt så bra, det tror jag de flesta kan hålla med om.

Problemet är när det inte är så enkelt. Ett klassiskt exempel är trötthet, en otroligt vanlig orsak till att man söker sin vårdcentral. I många fall finner man ingen fysiologisk orsak till tröttheten. Man letar högt och lågt men alla labbprover är normala och alla undersökningar likaså. Doktorn kanske då säger: ”jag finner ingen fysiologisk orsak till din trötthet”. Betyder det att patienten är frisk? Många upplever en stor frustration i detta, åt båda håll. Svar som: ”ja men varför är jag då så trött?” är vanliga. Men tyvärr kan vi inte alltid förklara patientens symtom eller sätta in en behandling. Enligt din journal är du ”frisk” men du känner dig sjuk. En del känner sig misstrodda, som att symtomen är påhittade. Men så är det ju inte. Det finns bara ingen fysiologisk orsak som vi kan upptäcka med de undersökningar som finns tillgängliga idag.

Vissa sjukdomar har vi inte heller upptäckt än. Diagnosen utmattningssyndrom accepterades så sent som 2005 av socialstyrelsen. Betyder det att ingen drabbades innan dess? Givetvis inte, bara för att vi inte har en diagnos att ställa betyder det inte att den inte finns.

Har du upplevt att du inte mår bra men att du inte har fått gehör av din doktor?

Vad är hälsa?

Vad är hälsa? Ser han ut att tänka!

Hälsa är ett intressant begrepp. Jag kommer aldrig att sluta förvånas över hur olika vi människor ser på det.

Detta är ett samtal jag har haft fler gånger än jag kan räkna med en patient som söker för till exempel ont i bröstet:

-Så du har ont i bröstet?

– Ja

-Är du frisk annars?

-Ja

-Ingen diabetes?

-Jodå

-Högt blodtryck?

-Nej

-Men du tar blodtrycksmediciner?

-Ja det är ju därför blodtrycket är så bra!

Osv…

Enligt WHO är definitionen av hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Hur många av oss kan känna sig så jämt? Vaknar du upp varje dag pigg och utvilad och känner dig helt i balans både psykiskt, fysiskt och socialt? Det tror jag faktiskt inte alla gör.

Det intressanta är att vår fysiska hälsa och vår upplevda hälsa är två helt olika saker. Men det är lätt att gå i fällan att de här två sakerna hänger ihop, vilket de inte alls behöver göra. Paradoxalt nog kan människor med allvarliga sjukdomstillstånd uppleva sig väldigt friska och andra med till synes banala besvär kan uppleva sig väldigt sjuka.

Vad säger du? Är du en hälsosam person eller har du bara hälsan i behåll? Eller är det rent av samma sak?

Hemligheten bakom min logga – hur du börjar ett hälsosammare liv

Ett exempel på hur det kan se ut

Med risk för att låta lite konspiratorisk ska jag berätta om hemligheten bakom symbolen för den här bloggen. Du kanske bara trodde det var en fin liten blå figur? Kanske symboliserade den små blå köksluckor? Mycket bra gissat! Men sanningen är att den symboliserar något helt annat.

Om man bestämmer sig för att ta första steget mot ett hälsosammare liv kan det kännas väldigt övermäktigt. För var ska man börja, och hur ska man gå tillväga? Det kan kännas så svårt att man inte ens börjar, eller tappar motivationen när man bara ser allt som gick mindre bra. Då kan den här figuren vara till hjälp!

Varje del symboliserar ett område att jobba med. Jag brukar använda

  • Kost
  • Motion
  • Sömn
  • Sjukdomar/mediciner
  • Alkohol
  • Tobak

Här kan man såklart välja och vraka och anpassa efter sin egen situation. Om du inte röker och inte vill ha med den delen kan du istället byta ut den mot något som passar dig bättre. Kanske vantrivs du på jobbet och det suger energi och stör din sömn? Då kan du skriva ”jobb” på en av rutorna istället. Eller så behåller du rökning och ger dig själv en klapp på axeln, du bestämmer!

Tanken med denna övningen är att visa hur många områden du faktiskt redan är sjukt grym på! Den ger dig också en överblick och gör det lättare att prioritera.

Andra steget är att skriva en eller ett par punkter under varje rubrik. Du behöver inte skriva under alla, och du kan skriva så mycket eller lite du vill. Sen tar du ett steg tillbaka och funderar lite. Var ska du börja? Du kan börja med en punkt eller en hel rubrik. Du kan börja med flera saker samtidigt om du vill, men jag skulle råda dig att inte ta för många på en gång.

En del väljer att börja med det lättaste, för att snabbt bocka av och bygga upp självförtroendet. Andra väljer att börja med det som skulle ge mest positiv förändring. Oavsett vad du väljer så kan denna figuren hjälpa dig att fokusera på en sak i taget. Du kanske ”borde börja träna” eller vad du nu borde. Men nu får det vänta, eftersom du väljer att fokusera på sömnen först, och då får träningen vänta till senare.

Vad skulle du sätta för rubriker och vad skulle du börja med?

De blå zonerna

Eftersom jag döpte min blogg till ”Mitt Blåa Kök” efter uttrycket ”De blå zonerna” kändes det inte mer än rätt att börja prata om det!

De blå zonerna är ett uttryck som först myntades om området Nuoro på Sardinien. Där fanns ovanligt många 100-åringar, och forskare började intressera sig för varför människor blev extra gamla just här. Men inte bara det, de var också förvånansvärt friska högt upp i åldrarna!

Sedan dess har man idetifierat ytterliggare 4 platser som brukar räknas till de blå zonerna: ön Okinawa i Japan, Nicoyohalvön i Costa Rica, Ikaria i Grekland och sjundedagsadventisterna i Kalifornien. Det forskare har kommit fram till är 9 faktorer som verkar bidra till ett längre och friskare liv:

  1. Rörelse, men snarare måttlig vardagsmotion och att ständigt vara i rörelse än intensiv träning
  2. Kosten baseras på växter och är väldigt varierad. En del äter kött och fisk men små mängder och inte varje dag
  3. Man äter sig lagom mätt och frossar inte
  4. Måttlig eller ingen alkoholkonsumtion
  5. Ingen stress
  6. Familjen är viktig
  7. Man känner att man bidrar till samhället
  8. Andlighet eller religion
  9. Man känner att man har ett syfte i livet, många jobbar högt upp i åldrarna men kanske mindre eller med andra saker än man gjorde som ung

Vad säger du? Vilka av dessa punkterna känner du igen dig i och vilka skulle du vilja ha mer av?