Välkommen till Mitt blåa kök!

Kroppen är inte bara fysisk

Vad bär du i din ryggsäck som påverkar din hälsa?

Ibland kan jag känna att vi glömmer bort att kroppen inte bara är fysisk. Med risk för att bli lite filosofisk måste vi komma ihåg själen. Om du inte tror på en själ, kanske du vill kalla det medvetande, eller känslor. Känslor tror jag vi alla kan hålla med om att vi har!

Oavsett vad man vill kalla det så påverkar det kroppen. En del påstår att det inte är sant. Jag vill hävda att det är ett faktum. Har du levt under långvarig stress kan du utveckla symtom som sömnlöshet, förstoppning eller diarré, utmattning, depression eller återkommande infektioner. Känslan av stress leder till fysiska symtom.

Det finns ett tillstånd som heter Takotsubo kardiomyopati, eller ”brustet-hjärta-syndrom”. Det är ett tillstånd när hjärtat plötsligt blir svagt, och misstas ofta för hjärtinfarkt. Detta förekommer oftast hos kvinnor i övre medelåldern när de utsätts för en tragisk händelse, som till exempel att förlora någon närstående. Sorgen påverkar alltså hjärtfunktionen. Eller som en kvinna jag träffade som hade en otroligt svårinställd diabetes. Hon visade sig leva i en våldsam relation. När hon fick hjälp att ta sig ur relationen kunde hon så småningom bli av med sina insulinsprutor!

Listan kan göras hur lång som helst. Poängen är att man ibland måste förändra saker som inte har med din fysiska kropp att göra för att förbättra sin hälsa. Oavsett om det är att säga upp sig från ett jobb som gör att du mår dåligt, lämna relationen som inte går att rädda eller prioritera om för att kunna lägga mer tid på din hobby eller nära och kära. Det kan vara jättesvårt, men bara du kan ta första steget.

Har du något i ditt liv som påverkar din hälsa?

Att sätta mål, går du i mål?

Det här med att sätta mål är inte alltid så lätt. Speciellt inom det här med hälsa. Om du gjort övningen med min logga så vet du säkert vad jag pratar om. Säg till exempel att du vill bli piggare. Hur ska det gå till och hur ska du mäta det?

Ett sätt är att använda sig av metoden SMART. SMART är en förkortning som står för

S – specifikt

M – Mätbart

A – Attraktivt

R – Realistiskt

T – Tidssatt

Detta kan göra det lättare att nå mål genom att göra dem mer konkreta. Det kan också vara ett bra sätt att bena ut: vad är det egentligen jag vill uppnå?

För att ta ett exempel: jag skulle vilja springa snabbare. Det är ju ett bra mål, men inte särskilt specifikt eller mätbart. Så hur ska du veta när du gått i mål? (<-Ordvits!)

Om jag ska bli mer konkret kanske jag väljer att istället säga: om 3 månader skulle jag vilja springa 1 km på mindre än 10 minuter. Då prövar vi igen!

Specifikt?

Ja, det skulle jag säga!

Mätbart?

Definitivt!

Attraktivt, alltså är jag motiverad att göra detta?

Absolut!

Realistiskt?

Ja det tycker jag

Tidssatt?

Det är ju inte heller fel att tänka ut någon bra belöning när du gått i mål! Kanske ett par nya löparskor? Bara fantasin sätter gränser!

Har du något mål inom hälsa och vad skulle du i så fall skriva under de olika rubrikerna?

Har du råd att bli sjuk?

Idag ska jag prata lite privatekonomi. Det låter kanske konstigt att göra det på en blogg som handlar om hälsa, men det finns en förklaring!

Tyvärr möter jag oftare än jag skulle vilja människor som faktiskt inte har råd att vara sjuka. Det kan se lite olika ut. Vissa lever precis på gränsen för vad de klarar av ekonomiskt, och att bli sjukskriven och bara få ut 80% av sin lön skulle göra att de hamnar hos kronofogden. Det är inte roligt att möta en människa som är sjuk och vilja skriva en sjukskrivning men patienten tackar nej och jobbar i alla fall eftersom hen inte har råd att vara hemma.

Det många inte heller vet är att det kan ta flera månader att få ut ersättning från försäkringskassan. Vi lever i ett fantastiskt samhälle där vi alla hjälper varandra ekonomiskt när vi blir sjuka. Men det kan ta tid. Det har hänt att patienter har ringt mig i tårar efter att ha stått helt utan inkomst i flera månader. Detta skapar så mycket stress helt i onödan, när man istället borde lägga all sin energi på att bli frisk.

Det finns en tunmregel om att man ska ha 3-6 månaders utgifter på ett konto som man inte ska röra. Detta kan vara det som gör att du kan sova gott på natten om du blir sjuk. Det är inte alla förunnat att kunna ha det, men det kan vara bra att fundera på vad som skulle hända om du plötsligt skulle trilla och bryta benet. Skulle du klara att stå utan inkomst en månad? Att fundera på detta när du är frisk är lättare än när du redan blivit sjuk.

Inte minst nu i Corona-tider har det blivit tydligt att vem som helst, även tidigare unga och friska, kan drabbas av långvariga sjukskrivningar.

Har du funderat på vad som skulle hända om du blev sjuk?

Musarmbåge

Musarmbåge eller, lateral epicondylalgi som det också kallas är när man får smärtor på utsidan av armbågen.

Smärtorna kommer efter överansträgning. Det är vanligt att man har suttit vid datorn en hel dag och klickat med musen. Kanske har du börjat ett kontorjobb, eller som en man jag träffade som hade suttit i två dagar och gjort årsredovisningen för sin bostadsrättsförening. En del har målat om sommarstugan eller gått och spelat tennis efter att inte ha spelat på 10 år. Poängen är att man har gjort en ny och ovan rörelse om och om igen.

Smärtan sitter på samma punkt och det gör även ont att trycka över den punkten. Det finns inte direkt någon behandling, utan man får pröva sig fram. Det viktigaste är att försöka hålla sig ifrån den rörelsen som gjorde att du fick ont från början. Akupunktur och sjukgymnastik kan ha bra effekt, och en del behöver smärtlindring i början. De flesta läker ut av sig själv, men det kan ta upp till ett år.

Har du drabbats av musarmbåge och hur lång tid tog det innan du blev bra igen?

Kaffe – ett nödvändigt ont eller livets dryck?

Jag tror att vi alla arrangerar våra kaffebönor såhär på morgonen!

Kaffe, en del tycker det smakar brända gummidäck, en del kan inte leva utan det. En del blir riktigt nördiga med olika aromer och rostning, en del dricker det inte alls och måste ibland försvara sig inför sina bekanta. Oavsett så är det en viktig del i vår kultur. Vi svenskar är faktiskt ett av de folk i världen som dricker mest kaffe/person och har legat i toppen under många år.

Rent hälsomässigt har kaffe faktiskt både hissats och dissats genom åren. Om du läst mitt inlägg om A, B och C så vet du att statistik kan vara missvisande och det är svårt att fastställa några absoluta sanningar från studier på grupper.

Kaffe fungerar så att det blockerar receptorer som molekylen adenosin ska binda till. Adenosin har många olika funktioner, till exempel underlätta sömn och sakta ner pulsen. Så när koffeinet blockerar de effekterna blir vi mer vakna och både pulsen och blodtrycket ökar.

Kaffe har visat sig förbättra fysiska prestationer, och kan faktiskt hjälpa vid migrän! Det har också visat sig minska risken för bröstcancer i flera studier, och dricker du 5-6 koppar om dagen minskar du risken för diabetes typ 2. Man vet också att kaffe innehåller mycket antioxidanter.

Samtidigt är det väldigt olika hur vi människor tolererar kaffe. En del kan dricka stora mängder utan att känna något alls, för andra förstör det sömnen och gör dem ängsliga. För de med känslig mage kan det inducera diarré.

Oavsett så upplever jag ofta att kaffepausen är en väldigt viktig del av dagen för många. För vissa är svårt att ta sina pauser, men att gå iväg och ta en kopp kaffe och prata med kollegerna känns mer accepterat. Det kan då vara en chans att ladda batterierna en stund.

Dricker du kaffe och hur mycket dricker du i så fall?

Vad är antioxidanter?

Har du hört ordet antioxidanter? Men vad är det egentligen? Och varför ska vi äta det?

Frukt och grönt brukar vara det allra första man nämner när man pratar om mat som innehåller antioxidanter, och något av det som innehåller allra mest antioxidanter är bär. Men även i mörk choklad, grönt te och rödvin hittar man antioxidanter.

För att förstå vad antioxidanter är bra för måste vi först prata lite om oxidativ stress. När vi andas in syre kommer syremolekylerna inte bara syresätta kroppen, utan de kommer tyvärr också bilda något som heter reaktiva syreradikaler. Detta är ämnen som kan skada kroppens celler. Då använder sig kroppen av antioxidanter för att neutralisera dessa syreradikaler. Det är därför de kallas för anti-oxidanter (det betyder ungefär mot syre). Flera olika vitaminer fungerar till exempel som antioxidanter.

Det finns många olika antioxidanter, och det är därför man brukar prata om att ”äta regnbågen”. Med det menar man att frukt och grönsaker som har olika färger har olika typer av antioxidanter i sig och ju fler olika sorters färger du äter desto fler olika typer av vitaminer och antioxidanter äter du. Så en färgrann sallad är perfekt! Kanske vill du pröva mitt recept på grönkålssallad?

Brukar du sträva efter att ”äta regnbågen”?

Myten om vardagsmotionen och de 10 000 stegen

Vi har alla hört det: de 10 000 stegen vi ska sträva efter att nå varje dag. Gå av bussen en station tidigare, ta trapporna istället för hissen och skicka dina utskrifter till skrivaren längst bort på kontoret istället för den som är närmast. Jag ska nu problematisera detta.

Varför då, tänker kanske du. Varför kan vi inte bara enas om att det är bra att röra sig och att röra sig lite är bättre än att inte röra sig alls? Javisst, men varifrån kommer egentligen detta med 10 000 steg? Är det då grundat på forskning eller beprövad erfarenhet? Nej, faktum är att det från början hittades på av en japan som sålde stegräknare. Och vilken genialisk idé sen! Han började sälja stegräknare som aldrig förr, 10 000 var liksom en rund och behändig siffra att komma ihåg.

Men är det då så att din hälsa kommer förbättras dramatisk om du går 10 001 steg istället för 9999? Tyvärr inte… Idag tror vi mer på att ha en aktiv vardag än att gå ett visst antal steg. Dessutom vet vi att det är viktigt att också få upp pulsen ett par gånger i veckan.

Med det sagt kan det absolut finnas fördelar! För de som är väldigt stillasittande kan det kännas helt ouppnåeligt att ens få upp pulsen. Då kan små delmål som är lätta att mäta med en stegräknare vara lättare. Och lite rörelse är bättre än ingen rörelse alls! För den tävlingsinriktade kan stegräknare och pulsklockor motivera en att röra på sig.

Vad är då problemet? Varför skriver jag ens ett blogginlägg om detta? Jo för att tips som ”ta trappan istället för hissen” ofta kommer upp när man pratar om viktnedgång, och det är här jag ofta upplever en förvirring. Många tänker: ”ja men jag har ju rört mig så mycket idag, tagit trapporna både hemma och på jobbet!” och det slutar med att de tar sig en extra kanelbulle till fikat. Detta kan inte sällan resultera i en viktuppgång! Sanningen är att lite rörelse är bättre än ingen rörelse, men för att få några effekter på vikten krävs det nästan alltid mer än så. Studier har visat att det är mer effektivt att lägga om kosten i första hand, snarare än att börja motionera först.

Vad säger du? Strävar du efter att nå 10 000 steg/dag?

A, B, C – du är mina tankar

Varför börjar jag dagen med en gammal dänga av Anna Book? Ska jag nu påstå att sjungande förlänger livet? Kanske det, om du blir glad av att sjunga! Men det är inte vad detta blogginlägget ska handla om. Utan något jag har tänkt mycket på: om A ger B, ger B A? Och var passar C in i bilden? Låt mig förklara!

Ibland märker jag att det lätt blir förvirring om det här med orsak och verkan. För att ta ett exempel: för ett par år sedan läste jag i läkartidningen att patienter som genomgått en gastric bypass operation (magsäcksoperation) hade lägre förekomst av hudcancer. Det är lätt att dra slutsatsen att om du gör en gastric bypass operation minskar du risken för hudcancer.

A -> B

Men det låter ju konstigt, hur skulle det gå till egentligen? Eller är det kanske tvärtom? Personer som får hudcancer kanske har svårare att gå upp i vikt?

B -> A

Det vi ofta glömmer bort att tänka på är att det kan finnas ett C med i bilden! Med det menar jag en okänd faktor som påverkar både A och B.

A <- C -> B

Bara för att det verkar vanligare att A och B förekommer samtidigt så betyder det inte nödvändigtvis att de påverkar varandra. Det vill säga det betyder inte att har du drabbats av hudcancer kan du inte gå upp i vikt. Eller att om du är överviktig kan du inte få hudcancer. Detta verkar ju logiskt, men ändå ser man ofta den här typen av argument när det handlar om hälsa.

Vad säger du? Har du stött på detta fenomenet någon gång?

Grönkålssallad

Med tanke på förra inlägget om medelhavskost så tänkte jag bjuda på bloggens första recept, nämligen en grönkålssallad!

När jag var liten skydde jag grönkål som pesten. Eller var det peston? Hur som helst! Min vändpunkt kom när jag fick det här tipset: hacka grönkålen i mindre bitar, massera den tillsammans med citronsaft tills den mjuknar och låt stå i minst en kvart. Genialiskt! På något sätt gör citronsaften grönkålen mjukare och mer som vanlig sallad. Sen går den att variera i all oändlighet.

Ibland har jag valnötter och apelsin i. Ibland granatäpplekärnor och fetaost. Men den som jag nog tycker allra bäst om är den här. Med denna salladen har jag vunnit över även den mest inbitne grönsaks-skeptiker. Tricket är att hacka ganska smått så man slipper tugga på ett stort grönkålsblad i all evighet.

Ca 200 g grönkål
Saften från en 1/2 citron
1 liten rödlök
1 äpple
1 stjälk selleri
1 kryddmått salt
1 matsked olivolja

Skölj grönkålen och riv av bladen från den tjocka nerven i mitten. Hacka dem i små bitar. Eller så gör du som jag brukar göra och bara köper grönkål i påse som redan är sköljd och hackad i bitar. Då öppnar du bara påsen och häller ner den i en skål. Välj själv! Häll på citronsaft, salt och olivolja och massera väl med händerna. Man kan också banka på den med en mortel eller en sked. Har du barn är detta ett ypperligt tillfälle för dem att ”hjälpa till”. Det kan liksom inte bli fel!

Under tiden kan du finhacka rödlök, äpple och selleri och hälla ner i skålen. Rör runt och ät!

Vad tycker du? Lät det gott eller skyr du också grönkål som peston?

Hjärtinfarkt och medelhavsdieten

Jag brinner för att alla ska kunna leva en livsstil som är så rimlig och hälsosam som är möjligt för just dig. Det jag ska skriva om nu är en av anledningarna till att jag startade den här bloggen från början, eftersom jag hade önskat att alla som har fått en hjärtinfarkt skulle få den här informationen. Men nu får jag göra mitt bästa för att sprida den till så många som möjligt istället!
Medelhavsdieten är en typ av kosthållning som är vanlig runt medelhavet. Den är rik på grönsaker, frukt och bönor. Den är också rik på fleromättade fetter, dvs fetter som finns i tex olivolja och fet fisk. Det som inte ingår är tex processade livsmedel.
För många år sedan nu reagerade vissa forskare på att hjärt- och kärlsjukdomar var mycket mindre förekommande inom vissa områden (du som läste mitt inlägg om De blå zonerna känner nog igen dig). Man ville veta om det kunde ha med kosten att göra. Man samlade ihop en grupp människor som fått sin första hjärtinfarkt och de lottades till två grupper. Ena gruppen (303 patienter) fick fortsätta leva som vanligt, och den andra gruppen (302 patienter) fick hjälp att lägga om kosten till en medelhavskost. Efter 27 månader hade detta hänt: 33 patienter i kontrollgruppen hade fått en ny hjärtinfarkt, samtidigt som bara 8 patienter av de som lagt om sin kost fått en ny hjärtinfarkt.
Därefter har flera studier visat att den här typen av kost minskar risken för hjärtinfarkt både hos de som har haft en hjärtinfarkt men även för helt friska individer. Även om det som vanligt är väldigt svårt att bevisa något när det handlar om forskning kring kost så tror man att det finns ett samband.
Då kan man ju tro att alla som får en hjärtinfarkt i Sverige får den här informationen? Det är ju faktiskt fler än 20 000 individer varje år. Tyvärr inte, i praktiken är det inte alla som får det, och framförallt kan det ju ta tid att lägga om en kost man har haft hela livet. Att tex få chans att träffa en dietist regelbundet under en längre tid kan vara till hjälp för att klara av det. Just efter man blivit sjuk kanske är då man är som mest motiverad att förändra saker.

Har du fått en hjärtinfarkt och fick du i så fall hjälp att förändra dina riskfaktorer?