Akutmottagningen del 2 – hur du söker en akutmottagning

Dörren till akuten, vad väntar på andra sidan?

Vem av er har sett serien ER där bland annat George Clooney var med? Den var väldigt bra, men gav inte så mycket tips på vad man kan tänka på när man söker akuten.

Först vill jag bara förtydliga: jag menar inte att du ska ägna en timme åt att leta efter din hörapparat om du har kraftig bröstsmärta. Om halva ansiktet blir förlamat eller du plötsligt svimmar och slår dig illa: åk direkt till akuten! Men en del människor har kroniska sjukdomar som gör att de med jämna mellanrum måste söka akuten. Eller om du tex ringer sjukvårdsupplysningen och de säger: är du inte bättre imorgon åk till akuten. Då finns det några saker som kan vara bra att veta men som ingen berättar.

  • Ta med dig hörapparat och glasögon eller andra hjälpmedel. På akuten är det stökigt, det springer folk överallt och det piper och larmar. Det kan vara svårt att höra varandra och utan hörapparat är det nästan omöjligt.
  • Ta med dina mediciner. Har du dina mediciner i något skåp eller låda i köket, stoppa dem i en påse och ta med dem. Många tror att det finns en uppdaterad lista i journalen med dina läkemedel men så är inte alltid fallet. Att doktorn slipper klicka sig runt i flera olika system för att försöka förstå vilka mediciner du tar kan spara otroligt mycket tid.
  • Även om du springer på George Clooney: flörta inte med personalen och skäll för Guds skull inte på dem! Man jobbar på en akutmottagning för att man vill hjälpa folk, trots att det ofta är väldigt slitigt och dåligt betalt. Kommer jag hinna äta något överhuvudtaget idag? Eller ens dricka kaffe? Att då bli utskälld hjälper varken personalen eller patienterna.
  • Inse att det kan ta tid, att söka akuten är att vänta. Vänta på att få komma in. Vänta på att träffa doktor. Vänta på provsvar eller röntgenundersökningar. Och glöm inte att du kan få vänta flera timmar på färdtjänsten hem! Detta är inte ett tecken på ett misslyckande: det är bara så det är.

Det finns säkerligen fler saker som kan vara bra att veta och som jag har glömt. Vad skulle du lägga till på listan?

Akutmottagningen del 1 – vad är en akutmottagning egentligen?

112, lätt att slå!

Ibland önskar jag att jag var politiker och kunde bestämma mig för att göra en informationskampanj om vad en akutmottagning är. Eller kanske ännu mer: vad en akutmottagning inte är! Men nu får jag skriva det här istället och hoppas att det hjälper någon som läser det.

Många tror att en akutmottagning är ett ställe där du kan få snabb hjälp. Till skillnad från en vårdcentral där allting tar längre tid. Det är delvis rätt, men akutmottagningar är byggda för akuta saker. Sjukdomar som man måste ta tag i meddetsamma innan det blir allvarliga konsekvenser av det hela. Hjärtinfarkt eller svåra olyckor är exempel på tillstånd där man ska åka till akuten direkt.

Ibland söker man akuten för besvär som man haft under lång tid, i värsta fall flera månader eller år. Då kanske det händer att doktorn tar lite prover och sen skickar hem dig med informationen om att ”det är inget allvarligt”. Eller ännu värre: du blir hemskickad i dörren och får inte ens komma in.

En del blir då väldigt arga! ”Jag får ingen hjälp!” hör man ofta. Det tycker jag är ledsamt, för jag vill ju hjälpa folk! Problemet är att du fått hjälp med det enda som du kan få hjälp med på en akutmottagning: och det är svaret på frågan ”är det något akut?”. Är svaret nej kan akuten inte hjälpa dig. På akuten kan vi inte läsa alla journalanteckningar från flera år tillbaka, den tiden finns inte. Vi kan inte beställa en massa undersökningar, för vem är det som jobbar på akuten om flera veckor när svaret kommer?

Om du söker akuten och får vänta många timmar ska du inte bli arg. Känn tacksamhet över att du inte är allvarligt sjuk. Det är när du kommer in och alla släpper vad de har för händer och springer mot dig som du har kommit till rätt ställe.

Har du sökt akuten? Hur upplevde du det och var du i så fall allvarligt sjuk?

Vad har du för sjukdomar i släkten?

Matvanor, något annat (förutom gener) som man ofta ärver

När jag träffar patienter så frågar jag väldigt ofta vad de har för sjukdomar i släkten. Och väldigt ofta ser då patienten väldigt frågande ut. Många har aldrig funderat över vad deras föräldrar (eller i sin tur ens föräldrars föräldrar) hade för sjukdomar eller vad de dog av.

Men faktum är att det finns många vanliga sjukdomar som går att förhindra eller fördröja om man bara hade kunskapen. Åldersdiabetes är en sjukdom som går i många släkter och som kanske aldrig ens debuterar hos någon som är noga med kost och motion. Kanske ska du be att få kolla ditt blodsocker en gång om året på din vårdcentral?

I vissa familjer är det vanligt med återkommande depressioner. Då hade jag rekommenderat att man funderar över vad man kan göra för att minska risken för det. Motion vet vi minskar risken för depression. Ett starkt socialt skyddsnät är också jätteviktigt, och att man är noga med att ha koll på sin alkoholkonsumtion. En del väljer att stå på antidepressiva i förebyggande syfte efter att ha diskuterat det med en doktor.

Såhär i semestertider är vi många som passar på att hälsa på äldre släktingar. Kanske ska du fråga faster vad hon har för mediciner egentligen? Var det en blodpropp hon hade, eller till och med en hjärtinfarkt? Eller var det bara vanligt eksem? Vet man om att man har ökad risk för vissa sjukdomar måste man inte vänta på att bli sjuk, utan ofta finns det faktiskt mycket man kan göra själv.

Har du någon gång funderat på vad du har för sjukdomar i släkten?

Vad har du på fötterna?

Välanvända skor, då är de troligen sköna!

Jag tycker det pratas för lite om det här med skor. Såvida de inte är väldigt dyra, då pratas det mer om dem. Här är några exempel på patienter jag träffat på akuten:

1. En äldre dam som kom in med en bruten höft. Hon hade gått i för stora skor och snubblat.

2. En man med ett infekterat fotsår. Ett sår han fått på grund av sina skor. Det slutade i en allvarlig blodförgiftning.

3. För att inte tala om tillstånd som mortons neurom eller hallux valgus som är två smärtsamma tillstånd i foten. Båda dessa kan uppkomma på grund av för trånga skor och kan bli så svåra att man måste operera.

Såhär i sommartider går du kanske utan skor? Eller varför inte med så kallade barfotaskor? Men tar du på dig skor: välj med omsorg skor som är sköna och som passar på just din fot. Så slipper du träffa mig, i alla fall på grund av dina skor!

Veckans röra: hummus!

Äntligen dags för nästa del av ”veckans röra”. Och vilken röra sen! Hummus är något av det godaste jag vet, fullt med fibrer och nyttigheter och så, så gott. Det fina är att det är så enkelt att göra med en mixer, och man kan ta i lite vad man tycker är gott. Persilja, pressad citron, soltorkade tomater eller en bakad sötpotatis som du råkar ha i kylen och som ser lite ledsen ut. En del har i en kokt rödbeta och serverar knallrosa hummus. Bara fantasin sätter gränser.

Du behöver:

  • 2 burkar färdigkokta kikärtor
  • 2 msk tahinipasta
  • 2 vitlöksklyftor
  • Salt och spiskummin efter smak
  • Ev lite vatten eller spad från kikärtsburken om du vill ha en lösare röra

Lägg allting i mixern. Stå bredvid och öva dig i mindfullness eller pilla naveln, vilket du vill. Ju längre du kör röran desto krämigare blir den.

Eller köp färdig och ät direkt från burken med sked, som jag oftast gör.

Smörj ansiktet med solskydd!

Den här elefanten har varit mycket i stark sol utan solskydd

Såhär inför sommaren är det dags att prata om solskydd! Vi är ofta duktigare på att smörja in våra barn och våra ben än vårt ansikte. Det många inte vet är att det finns olika typer av sol. Det finns något som vi kallar UVA, och något vi kallar UVB. UVB är det som gör att vi blir röda och bränner oss. Men UVA är en lömsk rackare! Det är en typ av solstrålar som skiner alla dagar om året, även molniga dagar. UVA tar sig också igenom fönster, vilket inte UVB gör. Så även om du sitter inne och jobbar vid ett fönster och inte kan bränna dig så påverkas din hud av solen.

Därför bör du smörja in dig med solskydd varje dag om året. Ja, till och med julafton! Minst spf 30, och med ett solskydd som har skydd mot både UVA och UVB. Förutom att smörja in ansiktet så ska vi inte glömma halsen, öronen och uppe på hjässan om du har ont om hår på huvudet. Förutom att du kommer minska risken för hudcancer kommer du få mindre rynkor.

Som alltid är det bättre att förebygga hudcancer än att få bukt med det när det väl uppstått. Smörjer du in dig med solskydd varje dag?

Har du en allvarlig sjukdom eller ett allvarligt symtom?

Hon ser ut att ha ont någonstans…

Det här tycker jag är ett intressant fenomen och något som ofta blir lite av en krock mellan läkare och patient. Och det är frågan: har du en allvarlig sjukdom eller ett allvarligt symtom?

Ett bra exempel på detta tycker jag är smärta. Min uppgift som läkare är att försöka ta reda på varför patienten har ont och viktigast av allt: utesluta att det är något farligt. Ibland händer det att jag beställer en massa undersökningar, och allting visar sig vara helt normalt! Jag kan inte hitta någon förklaring till patientens smärta vare sig på röntgenbilder, i blodprover eller när jag undersöker. Då blir jag jätteglad, för då vet jag att det inte är något farligt. Men patienten blir inte alls glad, för smärtan är jättejobbig och vad ska vi göra nu då?

Då brukar jag ibland tänka att jag måste skilja på sjukdom och symtom. Smärta är ett väldigt allvarligt symtom som kan leda till livslånga och allvarliga konsekvenser. Men det är inte nödvändigtvis en allvarlig sjukdom bakom. Denna nyansen i samtalet kan vara hela skillnaden mellan en patient som inte känner sig lyssnad på, eller en patient som också kan få tröst i att hen faktiskt inte har någon allvarlig sjukdom.

Har du någon gång varit med om detta?

Boktips!

På måndag är det nationaldag, och har du ledig tid och inte vet vad du ska hitta på vill jag ge dig ett bra boktips!

Sara Hoy är forskare och har studerat hur yoga påverkar kroppen på ett vetenskapligt sätt. Hon berättar på ett enkelt vis så att man kan förstå vad som händer i kroppen.

Hett tips om du vill lära dig mer om preventiv hälsa!

När någon trugar

Ska du inte smaka alla färger?

För några år sen hade Systembolaget en reklamkampanj där det sitter ett gäng kollegor och fikar. Anders tackar nej till en kaka och de andra börjar hetsa honom till att ta en till.

”Anders, Anders, Anders!” Någon som kommer ihåg den? Jag skrattade varje gång jag såg den!

Syftet var att visa på det orimliga i att hetsa andra att dricka alkohol. Men det roliga är att jag har varit på mer än ett kalas där det trugas i det oändliga. ”Ska du inte ha en kaka till?”. ”Ska du inte smaka bullarna också?”. ”Du har ju knappt ätit något?”. Eller min personliga favorit: ”tyckte du inte om det?”. Som att ju mer du äter desto snällare är du mot värden?

Nästa gång någon tackar nej till en kaka till önskar jag att alla dunkade Anders i ryggen! ”Vad härligt att du lyssnar på kroppen Anders!”.

Om värden eller värdinnan blir sur för att du inte äter kakor säger det mer om den personen än om dig. Jag hoppas vi alla tillsammans slutar hetsa varandra till saker som inte känns bra. För din hälsa är faktiskt viktigare än än någon annans stolthet.

Vad är en kalori?

Med risk för att bli lite filosofisk, så tänkte jag fundera kring det här med begreppet kalori. Vad är det egentligen?

För att ta det från början är kalori bara ett begrepp för att mäta energi. En kalori är den mängd energi det krävs för att värma upp en liter vatten en grad. Exakt och bra, eller hur?

Nuförtiden tänker nog de flesta på kalori som något som finns i mat och som du ska äta så lite som möjligt av för att gå ner i vikt. Jag har träffat många som hävdar att viktbalans endast handlar om hur mycket kalorier du äter och hur mycket kalorier du gör av med och att det senare ska vara färre än det tidigare. Jag träffade till och med en dietist en gång som blev riktigt arg när jag undrade över det här med Atkins och varför det hade blivit så framgångsrikt! 😂

Jag ska inte påstå att detta inte stämmer, men jag tänkte nyansera bilden en smula. För i viss mat finns det väldigt mycket kalorier, men inte så mycket näring. Och det är lätt att äta mycket av det. Till exempel godis går att äta väldigt mycket av, vilket innebär att du får i dig mycket kalorier. Men det är inte säkert att kroppen känner sig mätt och nöjd.

Till skillnad från till exempel sallad som är mest vatten, då blir det nästan omöjligt att gå upp i vikt av att äta massa sallad.

Så om du har en övervikt du vill bli av med och vill äta godis så måste du själv begränsa och äta en liten mängd eftersom du inte får samma mättnadssignaler av godis som av sallad. Och för en del går det jättebra men för en del är det jättesvårt.

För mig är det inte samma sak att äta 100 kalorier godis som att äta 100 kalorier sallad, av många anledningar. Men där ”tvista di lärde” som man säger. Vad tycker du?