Välkommen till Mitt blåa kök!

Hur mår du, egentligen?

Ibland händer det att jag möter människor, och reagerar över att de sökt mycket sjukvård på kort tid. Speciellt om jag ser att många av diagnoserna olika läkare ställt är diagnoser som har med stress att göra. Här är några exempel på sådana:

Högt blodtryck
Sura uppstötningar
Sömnproblem
Psoriasis och andra utslag
Migrän
Återkommande infektioner, speciellt sega och utdragna som de liksom ”aldrig blir friska från”
Huvudvärk
Yrsel
Obehag i bröstet
Oklara smärtor

Då händer det ibland att jag säger något i stil med ”många av de här diagnoserna kan ha med stress att göra, hur mår du egentligen?”.

Det är väldigt olika hur folk reagerar på detta. Ibland blir de genuint förvånade och säger ”jaså? Nä jag har nog bara haft lite otur på sistone”.

Men påfallande ofta börjar människan framför mig att gråta. Många har aldrig någonsin varit med om att någon ser dem i ögonen och frågar hur de mår.

Tyvärr kan jag inte fråga alla människor, men kanske kan jag idag ställa frågan till dig. Och kanske du en vacker dag kan ställa den till någon du möter. Och märker du att du själv börjar skämta om att ”skaffa klippkort på vårdcentralen”, så kanske det är dags att sätta sig ner och fundera:

Hur mår jag, egentligen?

Sallad till alla!

För en del vänder det sig i magen när man säger ordet ”sallad”. Blaskigt, smaklöst och sladdrigt är ord som kan komma upp när man pratar om denna delikatess. Men då vill jag trampa på bromsen, stopp stopp stopp!

För mig är det lite som att jämföra ett fluffigt potatismos med råa potatisar. Skulle du äta en rå potatis? Nej! Beskt och hemskt.

Precis som potatis kan vara en delikatess, är också sallad värd att anstränga sig lite för. Självklart finns det dagar då man slänger på några trötta salladsblad på tallriken. Men med lite kärlek kan du nå oanade höjder!

Spenat

Spenat kan upplevas lite kärvt, för att inte prata om den frysta varianten som visserligen är bra att ha utifall att, men som inte är samma sak som färsk spenat. Hemligheten med spenat är att inte översteka den, en minut i en varm stekpanna räcker bra! Spenat smakar inte så mycket i sig själv, så snåla inte med vitlök och olivolja. Då är spenaten som allra bäst!

Maché

Maché är en väl bevarad hemlighet. Om du ställer frågan: vad tycker du om Maché?” Till någon i lunchrummet kan du räkna med frågande blickar innan du förklarar att det är sallad du pratar om. Det fina med denna salladen är att den växer väldigt bra såhär på vintern. När andra sallader kan kännas trista i kanterna så fort du går ut från affären är den ofta väldigt god även när det är snö ute. Smaken är mild och lite nötig och precis som krasse jättegod på smörgåsar. Pröva själv så får du se!

Persilja

Ja, jag vet att persilja är en ört. Men har du hört talas om salladen tabbouleh? Det är en sallad, men utan sallad. Istället är den gjord på persilja. Min poäng är att man absolut inte behöver vara sträng med att en sallad bara får innehålla sallad. Man kan blanda salladsbladen med tex färska kryddor, eller groddar, eller blasten från färsk vitlök eller vad man nu tycker är gott.

Så: sallad kan serveras varm, eller inte ens vara sallad. Och det finns en uppsjö av olika sorter med olika smaker och färger. Vilken sallad föredrar du?

Förebyggande sjukskrivning

Återigen dags för lite spridande av samhällsnyttig information!

Förebyggande sjukskrivning är nämligen något jag tror många skulle kunna ha nytta av, men tyvärr är det få som vet att den finns. Faktiskt har jag stött på kolleger som inte känt till det, eller som kanske helt enkelt glömt denna möjligheten.

Förebyggande sjukskrivning är precis vad det heter. Det betyder att jag kan sjukskriva dig för att du ska genomgå en behandling som ska göra att du håller dig frisk. Precis som vid vanlig sjukskrivning måste jag ställa en diagnos och motivera den behandlingen du ska göra. Tex vid långvariga smärttillstånd brukar jag tipsa om detta. Oavsett om du har fibromyalgi eller kanske en reumatisk sjukdom, får du ofta skov som ger ökad smärta. Istället för att vänta tills du inte kommer upp ur sängen kan du bli sjukskriven på kanske 25% under några veckor för att kunna genomgå intensiv sjukgymnastik och kanske då slippa svåra smärtor som gör att du måste bli sjukskriven på heltid.

Andra exempel där jag använder detta är tex vid olika typer av terapier. Har du problem med tvång, eller någon typ av fobi? Då kan man bli sjukskriven på deltid för att genomgå terapi som brukar ha goda resultat. Men det finns många exempel där förebyggande sjukskrivning kan vara på sin plats.

Har du hört talas om detta och kanske till och med fått en förebyggande sjukskrivning?

Har du ångest?

Ångest tycker jag är en intressant sak. I min värld är det en diagnos, och det jag kan göra är att skriva ut medicin. Har jag tur kanske jag har möjlighet att hjälpa människan till en bra samtalsterapeut.

Men ångest är egentligen också något helt normalt. Andra ord du kan använda är ”oro” eller ”ängslan”. Går du igenom jobbiga saker tex förlora jobbet, är det inte konstigt att du har ångest.

Ångest är en känsla, och inget mer. Som en väldigt duktig kollega sa till mig en gång: ”du kan aldrig dö av ångest”. Samtidigt kan det vara en helt fruktansvärd upplevelse, så att det känns precis som du ska dö.

Ångest kan komma i attacker, eller vara en orolig känsla som sitter i länge. En del har ångest alltid, och har haft det så hela livet. Andra har ångest som ett tecken på att något i livet skaver: om du har ångest inför att gå till jobbet kan det vara ett symtom på att något är fel.

Ibland reflekterar jag över: när ska jag sätta diagnosen ångest, och när ska jag säga: det du går igenom är helt normalt? När ska jag skriva ut ångestdämpande medicin, och när ska jag säga: ska du verkligen behöva ta ångestdämpande medicin för att klara av att gå till jobbet?

Vad tycker du?

Alla doktorer passar inte alla patienter

När det gäller ens hälsa, tycker jag det är okej att vara lite kräsen. Ett fenomen som ofta dyker upp är patienter som berättar att de varit hos en annan doktor före mig och nästan skäms när de säger: ”jag förstod inte riktigt vad han menade, jag skulle nog vilja fråga en annan doktor”.

Sanningen är att precis som alla människor inte passar ihop, funkar inte alla doktorer och patienter bra tillsammans. I en perfekt värld skulle alla doktorer vara bra med alla patienter. Men precis som patienterna är olika är också vårdpersonal olika. En del patienter vill ha någon som är snabb och rakt på sak. En del vill ha en doktor som säger ”å ena sidan, å andra sidan”. En del vill ha en doktor som är snabb på att skriva ut tabletter, en del vill ha någon som lyssnar på hur det är med dina barn eller ditt husdjur. En del vill ha en doktor som utreder alla möjligheter, vissa får bara ångest av att bli skickade på en massa undersökningar och ta prover och vill hellre höra ”det är nog inget farligt, kom tillbaka om du blir sämre”.

Om du inte får en bra känsla i magen när du har varit hos din doktor, så är det okej att säga det. Jag har också haft patienter som inte varit nöjda med min bedömning, då berättar jag att du som patient har rätt till en bedömning av en kollega och hjälper dig till en doktor som förhoppningsvis passar dig bättre. Även om jag jobbar som läkare, är jag också en människa och det händer att jag gör fel. Då tycker jag det känns bra att patienten får hjälp av någon annan som tänker på ett annat vis.

Har du en läkare och har du förtroende för den?

Glutenintolerans och glutenkänslighet

Själv tycker jag hembakat bröd är något av det godaste som finns 😍

Det här tycker jag är så intressant, och något av en pedagogisk fråga faktiskt mer än en medicinsk.

För att börja från början: glutenintolerans är en autoimmun sjukdom, där kroppen bildar antikroppar mot ett ämne som heter transglutaminas och som bland annat finns i tarmen. Det gör att tarmen blir skadad och man får ofta ont i magen och näringsbrister. För att ställa diagnosen kollar man halten av antikroppar i blodet och gör en gastroskopi. Det betyder att man går ner med en kamera i magsäcken och tar ett litet vävnadsprov. då brukar diagnosen vara enkel att ställa. Har du celiaki (som diagnosen heter) ska du äta strikt glutenfritt resten av livet.

Men väldigt ofta kommer folk till mig och vill göra en sådan utredning, eftersom de får ont i magen när de äter tex pasta och bröd. Men alla prover och undersökningar visar sig vara helt normala. En del läkare säger då något i stil med: du har ingen glutenintolerans så du mår inte dåligt när du äter bröd.

Då kan jag ibland tänka: vad spelar det för roll på vilket sätt du mår dåligt när du äter bröd? Att du inte är glutenintolerant betyder bara att din reaktion på bröd inte är antikroppsmedierad. Men en del är känsliga mot vissa saker. Om någon får migrän av rödvin säger man ju inte: du har inga antikroppar mot rödvin så du kan dricka rödvin utan att må dåligt.

Lyssna på kroppen: är mer av det du mår bra av och mindre av det som du inte mår bra av.

Är du känslig för viss mat utan att riktigt veta varför?

Kroppen förändras när du blir äldre

Kroppen blir inte sämre, bara annorlunda

Ibland känns det som att bli äldre är det värsta som kan hända för folk. Man vill inte ha rynkor eller gråa hår och inget gör en gladare än att få visa leg på systemet. I vår kultur är det väldigt fint att vara ”ungdomlig”, vad nu det betyder?

Men jag säger tvärtom! Att bli äldre betyder att du (förhoppningsvis) blir klokare, tryggare i dig själv. Du har mer kunskap om saker. Du uppfyller dina drömmar. Själv tycker jag lite skrattrynkor runt ögonen är något av det vackraste som finns.

Men vi kan inte komma ifrån att kroppen förändras när vi blir äldre. För en del är det väldigt jobbigt, eftersom det antyder att man är mindre ”ungdomlig”. Men jag tycker vi ska avdramatisera det hela. Precis som ett hus behöver underhållas lite då och då för att hålla sig fint fungerar kroppen lite likadant. Men det du gjorde när du var 20 kanske inte är det som passar din kropp lika bra när du är 75.

När du blir äldre förändras många saker i kroppen. Man har mindre vatten i kroppen. Det betyder att vi blir mer känsliga för att bli uttorkade när vi blir äldre. Huden blir torrare och skörare. Därför är det viktigt att smörja in sig och gå på fotvård regelbundet.

Många äldre får sämre aptit. Att vara noga med extra fett i kosten brukar vara jättebra! Då behöver du inte äta lika mycket för att få i dig tillräckligt med energi. Fettet hjälper också mot trög mage som många äldre har besvär med och kan göra att du sover bättre.

Att röra på sig är viktigt oavsett ålder. Men när vi blir äldre har vi kanske andra sjukdomar eller hälsotillstånd som vi måste tänka på. Det är viktigt att också bygga muskler, men man måste inte gå på gymmet. Yoga är jättebra och skonsamt mot lederna. Simning aktiverar också muskler och är snällt mot lederna. Promenader är bra för både kroppen och knoppen, eller cykling för den som har svårt att gå.

Har du märkt att kroppen förändras och tycker du det är jobbigt?

Benskörhet

Detta är så viktigt, men inget jag någonsin hört någon yla om på kafferasten. Benskörhet är otroligt vanligt, och kan leda till irreversibla skador på skelettet. Det kan leda till svåra kroniska smärtor som är väldigt svårbehandlade, och har de väl uppstått finns inte mycket att göra. Så undvik att bli benskör så kommer du bespara dig själv mycket lidande!

För att veta om du är benskör finns en enkel undersökning där du ställer dig i en apparat och sen talar den om hur skört ditt skelett är och hur stor risk du har att drabbas av frakturer. Rökning, undernäring, dålig muskelmassa, gener och ålder är några av faktorerna som kommer avgöra hur ditt skelett kommer te sig. Du som ätit mycket kortison under livet ska definitivt göra denna undersökningen, om du frågar mig.

Har du hög risk för frakturer kan man äta en speciell tablett en gång i veckan. Du måste också äta extra kalk och d-vitamin, så att kroppen har något att bygga nytt skelett av. Efter några år slutar man med medicinen.

Har du gjort en sådan undersökning? Vad visade den?

Rehabilitering efter graviditet del 2!

Yoga finns ofta anpassat för gravida och ammande

Som en fortsättning på förra veckans inlägg tänkte jag bjuda på lite enkla övningar som går att göra både som höggravid och efter förlossningen. Dessa är ju generella, du måste alltid lyssna på din kropp och anpassa efter dina förutsättningar. Är du osäker skulle jag ta kontakt med en sjukgymnast, gärna någon med utbildning eller specialintresse av graviditet.

1. Stå på alla fyra. Andas in och runda ryggen och försöka aktivera magen: ”suga in naveln”. Andas ut och slappna av.

2. Ligg på ena sidan. Böj i benen så du har ca 90 grader i knät. Lyft det övre knät mot taket medans du håller fötterna ihop så att du ”öppnar” benen. Sänk ner långsamt. Gör lika många på båda sidor.

3. Ligg på rygg. Andas in och spänn bäckenbotten. Tänk att du är kissnödig och ska hålla dig så brukar du hitta rätt. Försök hålla knipet så många sekunder som möjligt. Andas ut och slappna av.

4. Ligg på rygg. Böj i knäna och sätt fötterna nära rumpan. Andas in och lyft rumpan. Andas ut och sänk ner långsamt.

Tränade du under och efter graviditet?

Rehabilitering efter graviditet

En frisk och stark mamma orkar mer för sina barn

När man möter en kvinna, ofta runt 40-års ålder, som kommer med ryggont, så är det så många saker som går genom mitt huvud:

Varför är detta så vanligt?

Varför får kvinnor inte hjälp med rehabilitering från början?

Hur ska jag hjälpa henne att prioritera sin hälsa och faktiskt lägga den tiden som krävs?

Åh vad jag önskar att jag kunde ta med henne 15 år tillbaka i tiden och låta henne berätta för sitt yngre jag!

När man blir gravid förändras nämligen kroppen på fler sätt än en. Allt eftersom magen växer och magmusklerna (även så kallat magkorsetten) töjs ut så tappar man kontakten med dem. Svanken ökar, och man tappar kontakten med rumpmuskulaturen. Pröva själv att ställa dig upp och spänna och slappna av i rumpan och se i en spegel vad som händer!

Problemet är att många inte får den här informationen, och när barnet väl är fött så har man så mycket annat att tänka på att rehabiliteringen liksom försvinner i handlingarna. I början kan man kanske kompensera med andra delar av kroppen, tex att man bär bebisen mer med armstyrka, men ju längre tiden går desto tyngre blir barnet. Lägg flera graviditeter efter varandra och kanske dessutom ett jobb med tunga lyft och det är bara en tidsfråga innan ryggvärken kommer.

Och där sitter du och jag mittemot varandra och du vill ha hjälp med ditt ryggonda. Helst snabbt, eftersom du har jobb och tre barn och massor med andra saker i livet.

Värken behöver inte heller debutera under graviditeten utan kan komma flera år efteråt, därför är det inte alla som kopplar ihop de två sakerna.

Det som är problemet är att vi pratar om rätt så stora muskelgrupper. Magkorsetten, ryggmuskler och rumpmuskulaturen är stora muskler som tar lång tid att träna. Vi pratar inte om några veckor här, utan kanske till och med flera månader! Det är lättare att försöka upprätthålla den muskulatur man har från början, än att bygga upp dem på nytt.

Men det går! Och om man kan bli motiverad att bygga upp sina muskler så kommer du lyckas! Och jag kan lova dig att du kommer bli starkare och livet kommer bli lättare.

Ibland tänker jag att det borde finnas något system där rehabilitering efter graviditet är obligatorisk. Kanske man får träna med en sjukgymnast på betald arbetstid? Hur skulle du gjort?